Månadsarkiv: juli 2010

Imorgon går flyttlasset…

…och därför blir det inga blogginlägg på några dagar. Stora telebolaget har lovat att bredbandet ska funka i huset på måndag men det kan man nog ta med en nypa salt. Eller två.

Just nu är hela vardagsrummet fyllt av flyttkartonger, vilket ger mig lite panik. Men efter att varit i huset en stund idag inser jag att vi faktiskt har mer förvaringsutrymme än jag kom ihåg, så en hel del av prylarna ska nog hitta sina platser ganska fort. Annars finns ju alltid alternativet att skänka och slänga. Hurra för möjligheten att lämna bort sånt som någon annan kan ha glädje av! Vi lämnade åtskilliga lådor på Emmaus igår och det känns bra.

Nu tar jag paus över helgen, hoppas vara tillbaka i början av nästa vecka. Kram!

Dalaplan släpper nytt!

Malmöbandet Dalaplan har varit i studion och jobbat hårt i sommarvärmen. Lyssna på resultatet här: www.myspace.com/dalaplanrock

Nästan lika god som Kiviks…

…men inte riktigt. Färska gubbar och frysta (men egenodlade) björnbär serverat med en cashewgrädde på cashewnötter, vatten, agave och lite vaniljpulver. Nam nam! 

Återigen måste jag ursäkta den dåliga fotokvalitén. Kameran är sönder men en ny är på ingång.

Nu ska vi hem till bror och äta middag, skönt att slippa laga mat i flyttröran. Det känns som vi har packat tuuuuusen kartonger vid det här laget och jag förstår för det första inte hur vi kan behöva så mycket saker och för det andra inte var allt ska få plats i nya huset. Det kan tänkas att det blir en utrensning till vid uppackningen… Vill ändå framhålla att jag har skilts från 7 par skor idag (varav ett par med så hög klack att man liksom lutar framåt när man går i dem) – känns mycket bra.

Ha en fin tisdag!

Besvikelse på Far i hatten

Usch vilken trist matupplevelse jag hade på Far i hatten i Folkets Park idag. Hade läst bla här om att det skulle vara ett shysst matställe för veggisar. Tji heller! Fick skämmas inför vännerna som jag släpat dit under förespeglingen att det skulle finnas massa gott vego att välja på. EN ynka rätt fanns på menyn, vegoburgare med skånsk potatis. Nåja tänkte vi, är den enda rätten nu jättegod så är ju det fullt tillräckligt.  Vi var fyra som beställde vego men efter andra beställningen sa de att burgaren var slut men att de kunde erbjuda sojakorv. Ok, sa vi. In kom detta: (och för en gångs skull tänker jag inte ursäkta den dåliga fotokvalitén – maten förtjänade inte bättre!)

En halv (!) prefabricerad vegoburgare och en sojakorv. Biffen saknade helt stekyta och korven verkade de ha micrat eftersom den var både seg, hård och torr. Potatissalladen var vattnig och potatisbitarna verkade ha kokts för en vecka sedan, de var sega med hårda kanter och tydlig ”dagen-efter-konsistens”. Det enda fräscha på tallriken var några salladsblad, hackad rödlök och gräslök som strösslats över rätten.

Hur man kan laga något så osmakligt och dessutom kräva 80 spänn för det, är bortom mitt förstånd! Även de i sällskapet som åt kötträtter delade vår upplevelse och kallade det ”B&W-mat” (för er som är gamla nog att minnas denna stormarknad/matbutik…). Alltså, smakar som något man kan få i cafeterian på en stormarknad och som borde kosta 59 kr, inte 95!!!  Nä, ärligt talat Far i hatten, bättre än så här får ni faktiskt prestera om man ska vilja komma tillbaka!

Karlsbaderbullen jag åt till efterrätt var iallafall god.

Söndagslunch på Kiviks lilla råa

Idag fullföljde C. och jag våra planer på att besöka Kiviks lilla råa. Inte världens bästa väder för en Österlenutflykt, det ska sägas, men vad gör väl lite blåst (blåser det någonsin lite på Österlen?) och några regnstänk när man vet vilka läckerheter som väntar?! Det var några månader sedan jag var där senast och de hade gjort om lite i lokalen, istället för kyldisk hade de satt in de här äppellådorna som hyllor – fint!

Naturligtvis kunde jag inte motstå lite shopping trots att jag nyligen inhandlat fina råvaror i USA. En kallpressad kokosolja och en megaförpackning med basilikafrön att grodda fick följa med hem.

Dagens var zucchinispagetti med marinara och cashewsås, därtill en smaskig tomatsallad – läckert! Lägg märke till den fina lila ärtskidan!

Till dessert fanns det en massa godsaker att välja på; bananchokladpaj, blåbärspaj, brownies… Men efter Eriks idoga marknadsföring av sin egen dessertkreation valde vi den.

Och det var inte något dåligt val! Yuuuuuuuummy vad god den var! I botten en jordgubbsdadelkräm, i mitten en cashewkokoskräm och överst blåbär/björnbärskräm med färska hallon på toppen. Mäktig nog för två personer så C. och jag delade. 

Hoppas kunna återskapa denna ljuvlighet på hemmaplan och bjuda snälla nära och kära på!

Middag på Caravan of Dreams, NY

I NY finns ett flertal raw food restauranger. Tidigare har jag besökt Quintessence, en pytteliten restaurang med grym raw food! Denna gång föll lotten på Caravan of Dreams i East Village, ett ställe som både serverar raw food och veganmat, ungefär 50-50. Ett mysigt men väldigt mörkt ställe, därav de dåliga fotona (plus att jag fick fota med min mobilkamera eftersom sladden till min kameraladdare gick sönder under resan) men de ger kanske en aning om hur det såg ut…

Det verkade vara en mäkta poppis restaurang och hade vi inte kommit ganska tidigt hade det nog varit svårt att få bord. Menyn var tilltalande för både råisar och veggisar och maken valde en burrito med diverse råa tillbehör, bland annat guacamole och salsa. Jag provade en sallad ”The Equador” (fråga mig inte varför den hette så), mest för att den skulle innehålla jicama och det har jag velat prova i flera år. Mina odlingsförsök av jicama förra året gick inget vidare… Själva salladen var ganska ordinär men basilika/citrondressingen var väldigt god och mangon var perfekt mogen – dlish!!! Och så jicaman då, intressant grönsak! Väldigt krispig och god med en smak som jag bäst kan beskriva som en blandning av äpplen och rädisor. Synd att den inte finns att köpa här men jag får väl prova odla den nästa år i trädgården.

Det blev tyvärr inga foton på maten för med min maximala foto-otur hade dessutom lampan/blixten på min mobil gått sönder så det var alldeles för mörkt för att kunna fota. När det var dags för dessert kläckte jag dock idén att maken kunde ”lysa upp” tallriken med sin mobil (som dock inte tar så bra bilder) så kunde jag fota med min! Det gick väl sådär, men ni kan iallafall få en glimt av underverket till rå mango/kokospaj som vi delade på.

Det var nog den godaste paj jag någonsin ätit! En tunn botten på cashewnötter och med ett lager perfekt krämig mangofyllning och på det ett lika perfekt lager krämig kokosfyllning, allt toppat med jordgubbssås. Den pajen kommer att leva kvar i minnet lääääänge!

Minisemester och intressant bokfynd

Ganska snart efter stor semester blev det liten semester. Har spenderat ett dygn i Skanör med några fina väninnor. Sol, bad, fika, god mat, gott vin, mysigt hotell och mycket prat – snacka om kvalitetstid! 🙂

Så till ännu en rapport från USA. I USA finns det fina bokaffärer. Fast det ligger nog en del sanning i det som framfördes i filmen ”Sleepless in Seattle” om någon minns den? Dvs att stora bokkedjor har tagit över marknaden fullständigt och utplånat alla små, privata bokaffärer. De butiker som finns är enorma! Kan spendera timmar i dem och botanisera bland allsköns intressanta titlar som inte går att hitta i Sverige. Naturligtvis undersökte jag rawhyllan i flera butiker och döm om min förvåning när jag sprang på den här boken bland alla amerikanska rawgurus…

Jag vet inte om ni kan se vad det står, men det är Erika Palmcrantz bok ”Raw food på svenska”. Fast på engelska. Förvirrande. Förstår varför de valde en helt annan titel, annars hade den ju fått heta ”Raw Food in Swedish in English” 😉

Även på tidningshyllorna fanns intressanta titlar som den här:

Påminner mig om när det fanns en vegetarisk mattidning i Sverige för några år sen. Den lades tyvärr ner efter bara några nummer. Undrar om tiden hade varit mer mogen för den typen av tidning idag?

Lunch på Café Gratitude i San Fransisco

Första stoppet på vår resa var San Fransisco, en stad jag drömt om att besöka i många år. Och mina höga förväntningar infriades! En supermysig, vacker, promenadvänlig (man lärde sig snart att ta sig fram i ”dalarna” istället för att gå över de enorma, branta backarna) och avslappnad stad med bra restauranger och fantastiska gamla vackra barer att hänga i på North Beach – kvarteren där beatnicksen höll till. Trots kärleken till SF tog vi en dag tunnelbanan till Berkley som vi också hört mycket gott om. Efter att ha strövat runt på universitetsområdet och i diverse vintageaffärer (åååh, vilka fantastiska vintageaffärer de hade i Californien, kanske fotar mina fynd och visar här såsmåningom!) letade vi upp rawrestaurangen Café Gratitude.

På grund av värmen (puh) satt vi inomhus i den mysiga rustika lokalen med råa tegelväggar. Servitrisen som tog vår beställning lämnade oss med uppgiften att fundera över varför våra vänner gillar oss. De har tydligen ”dagens fråga” som de ställer till alla kunder och sen kan man välja om man vill berätta svaret för någon eller bara fundera själv. När vi funderat färdigt kom maten.

Maken beställde en burrito med sallad och brown rice (inte raw) och den var, förutom snygg att se på, riktigt smarrig!

Jag satsade på en burgare med råketchup, sallad och en stor klick macadamiaost på. Burgaren var supergod, t o m lite frasig (ni vet ju vilka förväntningar jag har på det ordet…) på ytan och härligt saftig inuti, och brödet som den låg på smakade verkligen bröd fast det var rått. Jag tror de hade gjort brödet av groddat vete, men jag är inte säker. Mina experiment med groddade vetebröd har iallafall aldrig smakat så här bra! Jag får alltid en ganska osmaklig bismak av lakrits(!) i brödet och den där smaken av rått vete vägrar försvinna trots lång torktid. Sammanfattningsvis en supergod och fräsch lunch som mättade länge!

Hemma från Staterna

Då var man tillbaka på svensk mark efter 3 veckor i USA, har lite postresedepp, men känns fint att välkomnas hem med vackert väder. Det har ätits mycket de här veckorna kan jag meddela (har nog gått upp några kilon…), fokus har legat på frulle, fika, lunch, fika, middag och öl/vindrickande. Däremellan en massa promenerande, flanerande, vilande, peoplewatching och bokläsande – härligt! Och ja visst ja, ett bröllop hanns också med… Sambon är numera maken efter en tur till A Little White Wedding Chapel i Las Vegas, komplett med Elvis och allt! Fullständigt absurt, galet roligt och underbart!

Men åter till maten, har hunnit med ett par besök på rawrestauranger men mest har det faktiskt käkats italienskt! Det finns riktigt bra italienska restauranger i USA, kanske inte så konstigt med tanke på att en del av befolkningen har italienskt påbrå. I San Fransisco besökte vi en kinesisk restaurang som låg i Chinatown (märkligt ställe, det är verkligen som att förflyttas till Kina när man träder in där) och som bara serverade vegetarisk mat. Käkade stekta nudlar med tofucurry och supersmarriga, krispiga små salladskålhuvuden som påminde om bok choy.

Rent generellt är det ju en fröjd att vara vego i USA. Det finns verkligen vego överallt! Burgare, pizza, sandwiches, alla etniska kök, fantastiska sallader, raw food och härliga fruktsallader som finns att köpa färdiga i delis och supermarkets förutom många restauranger. Det blev många frukostar med härlig fruktsallad (medan maken åt blueberry pancakes och bacon…)

Men trots nöjet i att äta ute, prova nya grejer och slippa stöket i köket är det skönt att få laga sin egen mat igen. Det var allt för nu, mer rapporter från resan framöver!